Fabien Sabatès är död

(Bangkok)

Den kände franske Citroën-författaren Fabien Sabatès hittades död i sin lägenhet i turiststaden Pattaya i Thailand igår. Sabatès har under de senaste 14 åren bott i det landet och njutit av värmen och det sociala livet i trakten, samtidigt som han fortsatt att producera böcker av industri- och teknikhistorisk karaktär.

Att ge sig i kast med att teckna Fabien Sabatès livshistoria kan vara lite vanskligt eftersom han hade ett sinne för humor som alla kanske inte kan förlika sig med, och denna lusta att underhålla sällskapet kan ha gett upphov till en och annan anekdot som kanske inte är helt sann. Sålunda vågar jag inte garantera sanningshalten i att hans moder uppvaktades av den turkjudiske kompositören, sångaren och gitarristen Dario Moreno (men avspisade denne), att Fabiens far var gravör av sedlar och frimärken i Spanien, att farbrodern sekreterare till konstnären Pablo Picasso medan kusinen var sekreterare till konstnären Salvator Dali – i alla fall tills kusinen blev polisanmäld av konstnären. Det sägs att Fabien Sabatès skulle ha blivit far vid 16 års ålder 1968, vilket i alla fall bekräftar att han var född omkring det angivna födelseåret 1951.

Fabien Sabatès författarkarriär ska visst ha uppstått sedan han vid 18 års ålder lämnat ungdomsanstalten(?) han bott på och gett sig av på en ett år lång resa till Afrika med hjälp av tummen och en reskassa om 200 francs. Resultatet sägs ha blivit en underhållande bok i tre volymer som tecknades ned med pennan i vänstra handen.

Vid 20 års ålder slog kärleken till och Fabien Sabatès flyttade till Danmark och flickvännen Britt och försörjde sig på ströjobb inom restaurangbranschen och plockade upp lite danska på köpet tills hon bytte ut honom.

Väl åter i Frankrike efter en tid slog bilintresset till på allvar, och efter en Ford A från mellankrigstiden kom han att snöa in på Citroëns Traction Avant i första hand, men också en och annan 2 CV och D-modell. Vi talar om en mani som ledde till att hundratalet bilnycklar passerade genom hans byxficka under livets gång, understött av en bilmekanikerutbildning.

Det antyds också att Fabien Sabatès ska ha skrivit minst lika många böcker som han ägt bilar. Detta borde man kunna kolla upp, men vid en snabb sökning på Internet finner man ändock att många av de viktigaste märkeshistoriska böckerna som handlar om Citroën har skapats av hans penna/skrivmaskin (antingen som ensam författare eller i samarbete med andra). I min egen hylla har jag hans verk om Bertoni samt biografin över Citroëns lastbilar.

Den sistnämnda boken sägs visst också vara förknippad med en typisk Sabatètisk anekdot, vilken i det utförande jag hört anger att alla fotografier som använts blev förstörda (genom en brand?). Det ligger i alla fall i linje med historier om att han suttit i fängelse i olika länder, relaterat till försyndelser i trafiken.

1975 ska han ha inlett en radiokarriär vid Maison de la radio, och denna pågick samtidigt som han försökte sig på livet som publicist och startade en tidning om ”Citroën Traction Avant”. 1978 debuterade han med boken ”La Croisière jaune” och inmutade härmed sin position som produktiv Citroën-författare, även om han tecknade ner ett och annat skönlitterärt alster.

I samma anda som den i boken beskrivna Citroën-expeditionen genom Asien gav han sig år 1979 av till Ryssland med en Traction Avant, årsmodell ’37 utan vare sig reservdelar eller erforderliga språkkunskaper. Detta var en av flera expeditioner han gav sig hän åt under de följande åren, och år 2007 fick han möjlighet att göra route Paris-Peking.

Efter den insomnade tidskriften om Traction Avant nyttjade Fabien Sabatès sitt tillträde till Citroëns högkvarter på quai de Javel för att starta tidningen ”Javel”, men enligt hans egna ord ska han visst ha varit lite för kantig i umgänget med huvudkontoret, och tidningen lades ned.

1995 lyckades Fabien Sabatès övertala en av de pressansvariga att få nyttja bilfabrikens namn till publikationen ”Citroën-Revue” vilket resulterade i att tjänstemannen fick sparken. Efter 15 nummer skapades det egna förlaget Citropolis som började ge ut ”Planète 2 CV” och vid detta laget var han en etablerad publicist som också ägnade sin uppmärksamhet åt märken som Bugatti och Alfa-Romeo i egenskap av författare.

Under 2000-talets första år involverade sig fler intressenter i hans förlags- och tidningsverksamhet, och under 2008 packade han sitt bagage och flyttade till Thailand där han tog frekventa pauser från skrivandet av nya böcker för att umgås med lokala och tillresta vänner, samt skriva en och annan öppenhjärtig rad på Facebook utan rädsla för att bruka en och annan okristlig glosa (eller att lägga upp ett fotografi i samma anda). Det var sålunda något rebelliskt över hans väsen, men samtidigt hade han sin kreativa drift, vilken manifesterades i passionen att leta fram fakta ur djupet av företagsarkivet (eller det egna rika arkivet) och presentera dem för sina läsare. Ett av hans senare uppmärksammade projekt handlade om Fernand Jacopozzi som satte ljus på flera offentliga byggnader i Frankrike, däribland låg bakom Citroëns reklam på Eiffeltornet. Under 2020 släpptes ”Sherlock Homes, La Tour Rouge”.

Den 1 juni 2022 tog dock Fabien Sabatès gärning slut.

//Peter H Svensson