2018 – ett hyfsat intressant Citroënår!

Man får vara ödmjuk. Den kris som drabbade bl.a. Groupe PSA har fått konsekvenser, och det är ingen hemlighet att framför allt Citroën har fått lida för detta. Men när jag nu summerar 2018 vill jag lyfta fram förhoppningarna som det gångna året inneburit.

Vi är långt ifrån den eufori man kunde känna som Citroënist under första halvan av förra årtiondet, där Citroën hade ett modellprogram som omfattade flera attraktiva serier, såsom den bekväma och rymliga C5, de praktiska Xsara Picasso och Berlingo, den pålitliga Xsara och den charmerande lilla C3. Dessutom hade Citroën vid denna tid visat upp konceptbilarna C6 Lignage och Pluriel som demonstrerade märkets ambition att lyfta fram formgivningen och erbjuda roliga nischmodeller. Det var en rolig tid på många vis.

Efter den svåra kris som drabbade Groupe PSA några år in i nuvarande årtionde är Citroën en betydligt blekare skugga av sitt forna jag. Många problem sammanföll med den ekonomiska krisen, och det var inte enbart den finansiella aspekten utan också en identitetskris som uppenbarade sig när man började laborera med premiumbegrepp inom DS samtidigt som man började umgås med att göra om delar av Citroën till ett lågbudgetalternativ som skulle kunna konkurrera med Renaults Dacia-program. Sviterna av denna identitetskris lever vidare hos Citroën. Men i stort tycks det som att VD:n Linda Jackson lyckats förhindra en total utveckling av Citroën som ett lågprismärke.

Vad som manifesterar Linda Jackson och hennes stabs strategi har vi sett på vägarna nu i år. Lilla ärtiga C3 har etablerat sig, och även om den inte säljer i lika stora volymer som de föregående generationerna så kan man notera att kunderna oftast väljer de påkostade alternativen med separat takfärg. Det ger mer klirr i kassan för Citroën.

Men C3 är inte purfärsk. Istället ska vi vända blicken mot crossovern C3 Aircross och uppdaterade halvkombin C4 Cactus som började rulla ut i trafik under året.

C3 Aircross är formgiven som en s.k. suv, men eftersom den har enbart framhjulsdrift blir den en s.k. crossover, och den är byggd på samma bottenplatta som C4 Cactus. Vad vi kan notera är något förhöjd markfrigång jämfört med den sistnämnda modellen, och sittpositionen är hög. Det gör att man fortfarande är nära personbilens vägegenskaper, samtidigt som man har suv-modellens översiktlighet över trafikmiljön som hör till pluskontot. Vad beträffar fjädringen är denna helt konventionellt men avstämd så att man ska kunna köra tryggt på mycket dåliga vägar – vilket testteamet verkligen provade. För mig som är måttligt förtjust över denna fordonstyp erbjöd C3 Aircross en positiv överraskning. TESTKÖRNING C3 AIRCROSS

Mina förväntningar på C4 Cactus var från början blandade.

Efter att Citroën i nästan två års tid snackat om sin ”nya fjädring” blev det äntligen dags att se om det låg någonting bakom fabrikens egenhändigt formulerade superlativer. Med tanke på att man precis avlivat den gashydrauliska fjädringen så finns det en logik i att marknadsavdelningen hos Citroën försöker bre på med sin ”nyhet”. Att systemet – som i praktiken handlar om en modifierad stötdämpare – redan placerats i Renault Clio GT förtog lite av Citroëns prat om att ”systemet baseras på ett 20-tal patentansökningar från Citroën”. Groupe PSA är ”värst” i Frankrike på patentansökningar, ungefär 1500 per år.

Testkörningen av C4 Cactus gav dock ett positivt besked. Citroën har faktiskt kommit tillbaka till komfortfaktorn i en dimension som inte bara handlar om tomma ord i reklamen. Det är på riktigt, i synnerhet ifråga om kombinationen av de nya komfortstolarna och stötdämparna med hydrauliska kuddar. Som jag skrev i testrapporten: det är nu bara den automatiska nivåregleringen som saknas. TESTKÖRNING C4 CACTUS SHINE

2018 innebar också lanseringen av tredje generationen Berlingo. Framänden är helt ny i den meningen att man använt samma del av bottenplattan som på C4 Spacetourer (f.d. C4 Picasso), d.v.s. EMP2. Allt bakom A-stolpen är den gamla Berlingons bottenplatta PF2, men nu i extra förlängt utförande. Poängen är att med den nya framänden har man plats för alla nya moderna assistanssystem som dagens bilköpare kräver (?), samtidigt som Berlingo alltjämt erbjuder enorma innervolymer.

Första generationen av Berlingo blev en enorm succé. Citroën har valt att ge den tredje versionen samma formspråk i fronten som sina suv-aspirerande modeller, och jag tror att detta kan vara ett framgångsrecept. Berlingo kommer få ta hand om de kunder som vill ha kompakta familjebussar när C4 Spacetourer stryks ur programmet om något år, och om man uppgraderar modellen med komfortsäten kommer man kunna uppfylla det uppdraget. Det är dock lite beklagligt att Citroën ska lämna ytterligare ett segment som man varit framgångsrika på ända sedan Xsara Picassos dagar, men det är kunderna som bestämmer.

Under 2018 har vi också matats med pressmaterial om C5 Aircross som ska börja säljas efter årsskiftet. Även denna ska få samma slags progressiva stötdämpare som C4 Cactus samt komfortsäten. Dessa två komponenter i kombination med en karosstyp som attraherar allt fler bilköpare torde borga för en succé, även här hemma i Sverige. Är Citroënhandlarna redo?

Ska man ändå skjuta in lite tråkigheter i årets sammanfattande krönika så blir det till att tala om DS Automobiles. Jag har fortfarande inte sett en enda DS 7 Crossback i trafik när jag varit ute och åkt (eller promenerat genom Stockholm city). Jag tvivlar inte en sekund över att ledningen för Groupe PSA ser det som en prestigefråga att ha detta varumärke, men hittills har bara DS 3 (som var en piffig 3-dörrarsversion av C3) varit en succé. Groupe PSA måste ha lagt ner otroliga resurser på ett modellprogram för DS som bara sålt i något tiotusental exemplar i Kina under de gångna åren, samtidigt som t.ex. Citroën i sitt eget hemland fått den ena modellen efter den andra struken ur utbudet. Det är bara att hoppas att Citroën får tillbaka sin position i koncernen, och att vanvården av varumärket upphör.

Vad ska 2019 erbjuda förutom förmodad säljsuccé för C5 Aircross och nya Berlingo, som om inte detta vore gott nog? Ja, vad gäller nya modeller så blir det inte så värst mycket mer än så. Citroën ska i alla fall visa upp två konceptbilar under sitt jubileumsår, dels en stadsloppa som ska passa in de citybaserade bilpoolerna, och dels en självkörande landsvägskryssare som ska återföra Citroën till övre mellanklassen. Och så ska man ha en orgie i alla fina gamla bilar som producerats under märkets 100-åriga historia. Man ska ju ha i åtanke att under en stor del av märkets historia har modellprogrammet bestått av ett fåtal varianter på en och samma karosstyp, såsom Traction Avant när den producerades från mitten av 1930-talet, och först under ingången till 1950-talet kompletterades med 2 CV. På det viset är faktiskt Citroëns utbud i dag inte så himla magert.

Men tillbaka till kärnfrågan. Det är oerhört positivt att Citroën återupptagit sitt fokus på komfort. Jag vet inte hur mycket detta är Linda Jacksons förtjänst, men det märks i många intervjuer att hon förstår Citroëns historia. Gud vet vilka underbara bilar hon hade kunnat låta bygga idag för Citroëns räkning om inte ledningen för Groupe PSA bakbundit henne p.g.a. DS Automobiles…!?!

Annons

Finsk jubileumsbok om Citroën

Reklampaus… :-)

https://monamicitroen.blog/2018/10/05/citroen-suomessa-kirja-edistyy/

Det är inte bara jag som skriver om Citroëns historia. Här kommer en bok om Citroën i Finland (endast med finsk text). Denna kan beställas via Adlibris:

https://www.adlibris.com/fi/sv/bok/citroen-suomessa-9789524722957

I boken av Antti Pitkänen och Mikko Salonen berättar de bl.a. om en DS 19 som togs till Finland för testkörningar. Boken är utgiven av Alfamer.

Citroën C4 – mer klassisk mellancittra än på länge?

(Paris)

Den fransk motortidningen AutoMoto har publicerat sin vision av hur tredje generationen Citroën C4 kommer att se ut när den lanseras i slutet av 2020. Allt om Citroën tar sig friheten att analysera de senaste underrättelserna om det nya projektet.

Auto-Moto berättar vad som egentligen redan är känt; den kommande mellanklassmodellen ska erbjudas med en 100 % eldriven version (jämte diesel och bensindrivna motorer), karosslängden blir över 4,30 m, och säger så insiktsfullt att Groupe PSA prioriterat utvecklingen av Peugeot och DS framför Citroën som fått hålla till godo med en ordentligt ansiktslyft version av C4 Cactus tills den nya modellen är klar. För att vara en nödlösning – framtvingad av koncernens katastrofala ekonomi fram tills nyligen – så kan man säga att det kunde ha varit värre. C4 Cactus är en väldigt skön bil att åka i, och manifesterar att Citroën är på rätt håll med sina nygamla komfortideal.

Utöver den interna politiken kan vi tillägga att C4 III får ett axelavstånd på 2,65 m, vilket är den nya småbilsplattformens längsta konfiguration. Det interna projektnamnet är C41, och det finns ytterligare två projekt kopplade till denna nya konstruktion. Dessa är dels en kompakt suv som ska ersätta C3 Aircross, och dels en 4-dörrars sedan som blir aktuell för den kinesiska marknaden. Om denna 4-dörrars sedan även ersätter nuvarande C-Elysée i namn och position återstår att se. C4 III har alltså goda förutsättningar att kunna erbjuda samma generösa innermått som den tidigare i år nedlagda modellen.

Ombord på C4 III ska vi kunna återfinna Citroëns bekväma komfortstolar, vilka tillsammans med en helt digitaliserad instrumentgrupp från Visteon ska göra den nya bilen värdig det nya årtiondet. De progressiva stötdämparna kommer vidare att förstärka märkets fokus på komfort. Citroën kan inte tävla ifråga om prestanda och sportiga vägegenskaper, varför man måste bli ett exceptionellt märke ifråga om paradgrenen komfort – i alla fall till ett pris som ligger långt under rivalerna som kan också erbjuda komfort med sofistikerade hjälpmedel. Dessutom innebär komfortsatsningen att Citroën inte längre är aktuell att bli orienterad som rival gentemot Renaults Dacia-märke.

Vad gäller formgivningen så brukar inte Auto-Moto ha full pott på sina gissningar, men det är ganska uppenbart att silhuetten kommer stämma. Det går inte att göra hur många varianter som helst på halvkombi-temat längre, i synnerhet inte som arkitekturen för C4 III sannolikt ligger till grund för en variant som ska säljas som Opel. I ”värsta” fall är det så enkelt att C4 III är en förlängd version av kommande Opel Corsa men med exteriör som ska vara unik för Citroën. Det är rimligt att tro att Citroën placerar ett diskret accéntuerande karossveck längs dörrsidornas nederdel och håller överdelen mer slät, i linje med konceptbilen CX-perience som uppges donera formspråket till Citroëns nya 2020-talsbil.

Det torde också vara rimligt att förmoda att Citroën med C4 III också introducerar LED-strålkastare till sina bilar, antingen som standard eller som tillval. Denna teknik möjliggör en potential ifråga om exteriör formgivning, och det skulle vara skoj om Citroën försöker bryta ny mark här.

Vad gäller övriga tekniska innovationer kommer Citroën att fokusera sig på interiören och utrustning för förare och passagerare. Något nytt på chassisidan är inte att vänta sig med modellskiftet om två år. Citroën hoppas dock att formatet med 5-dörrars halvkombibilar ska bli mer attraktivt igen nu när suv-vågen mattas av. Någon kombiversion är inte planerad helt enkelt därför att man hänvisar kunderna till Berlingo och den kommande C4 Aircross till 2022.

Text: Peter H Svensson
Bilder: Auto-Moto (LÄNK)

DS Automobiles på Topp5-lista över finaste förarmiljöerna

(Bryssel)

Belgiska motorsajten GoCar har presenterat en lista över de bilmärken i världen som har den finaste förarmiljön. DS Automobiles tog femteplatsen i egenskap av ”nykomling i premiumvärlden”. Det är en internomröstning hos sajtens redaktion som resulterade i att man nämner förarplatsen på DS 7 Crossback tillsammans med Bentley, Audi, Rolls-Royce och Porsche i fallande ordning. Man noterar att stilen på DS-bilarna skiljer sig från de tyska märkena, vilket redaktionens medlemmar anser är en god utveckling hos märket.

Text: Peter H Svensson
Foto: DS Automobiles

Citroën C5 Aircross tävlar om utmärkelsen ”Årets bil 2019”

(Paris)

Juryn för priset ”Årets Bil i Europa” har av 38 kandidater låtit 7 gå vidare till final; Citroën C5 Aircross är en av dessa utvalda, jämte rivaler som Alpine A110, Ford Focus, Kia Ceed, Peugeot 508, Jaguar I-Pace och Mercedes A-klass.

Juryn slutgiltiga val kommer att meddelas måndagen den 4 mars 2019, kort före bilmässan i Geneve. Juryn kommer att testköra finalisterna under februari 2019.

Senaste gången Citroën vann utmärkelsen ”Årets Bil” var 1989 för XM-serien som just lanserats. År 2017 vann Peugeot 3008 detta pris, och frågan är om Citroën C5 Aircross kommer vinna samma pris som systermodellen. Ifjol vann Volvo XC40, så det är onekligen suv:arnas epok nu.

Text: Peter H Svensson

Citroën Berlingo blir Toyota AyAce?

(Paris)

”Groupe PSA och Toyota Motors stärker det långsiktiga samarbetet” löd rubriken på den pressrelease häromdagen som bekräftade att Citroën och Peugeot kommer lämna samarbetet med Toyota om tillverkning av småbilar i A-segmentet som AoC kunde berätta om i förra veckan. Denna rubrik kan tyckas vara motsägelsefull, men pressreleasen handlade också om att Toyota kommer från slutet av 2019 lansera en ännu icke namngiven version av Berlingo som byggs i spanska Vigo.

AoC har redan ett namnförslag: ”AyAce”. Namnet anspelar på Toyota Aygo och den av Groupe PSA byggda Toyota Proace, samtidigt som Ayace är namnet på en över 3100 meter hög bergstopp i Schweiz.

I övrigt är det alltså nu bekräftat att Toyota tar över den tjeckiska fabriken i Kolin från och med januari 2021, och att produktionen av de nuvarande bilarna kommer fortsätta under denna modellcykel (som vi rimligtvis kan tro tar slut under årsskiftet 2020/2021. Groupe PSA har efter detta inte tillgång till någon bottenplatta för tillverkning av bilar i A-segmentet.

Text: Peter H Svensson
Illustration: Kamion-Bus.hr