A L L T O M C I T R O Ë N . I N F O . S E

LN, GS och CX – ska 70-talets modellnamn bygga Citroëns modellprogram för 20-talet?

Posted in C3, C3 Aircross, C4 Cactus, C5 by Peter H Svensson on 07/12/2019

Citroën-chefen Linda Jackson sade i en intervju när hon var relativt ny i sitt uppdrag att hennes favoritbil – förutom just den som Citroën just för stunden lanserade, naturligtvis – var SM-modellen. Hon talade nog i perspektivet av Citroën-entusiast mer än som företagsledare.

Under Linda Jacksons ledning har Citroën återgått till sitt gamla fokus på komfort, och detta sett ur alla tänkbara perspektiv. Hon lovar dessutom att man bara är i början på denna väg framåt, och att mer ska komma med de framtida modellerna. Detta löfte gör det ju i så fall extra intressant att se vad Citroën har på gång.

Intresset blir särskilt hett sedan Citroëns kommunikations- och marknadsföringsdirektör Arnaud Belloni i höstas skrev följade på sitt konto för sociala medier: ”2020… Citroën GS will be the new cool. Stay tuned”. Sure we are!

Den modell som ska lanseras under 2020 – närmare bestämt vid Paris-salongen – är ersättaren till C4 Cactus (projekt C41) och som baseras på bottenplattan CMP. Fabriken i Villaverde i utkanten av Madrid har uppdaterats med den senaste generationen av industrirobotar (framför allt transportrobotar och liknande anordningar för anläggningens logistik) och kan nog enligt uppgift betecknas som lika ny-modifierad som Aulnay-fabriken var inför dess lansering av Citroën AX på sin tid. Tidningen Auto-Moto är så övertygad om att modellnamnet GS kommer till heders att man satt denna beteckning på den ”spionbild” man skapat med Photoshop som sägs föreställa ersättaren till C4 Cactus (se översta bilden).

Till spekulationerna kan tilläggas att denna re-inkarnerade GS inte kommer ha en enda plåt- glas- eller plastbit gemensamt med sin namne. Istället kommer mycket av originalmaterialet i C41 att återfinnas hos den nyligen lanserade Opel Corsa – dock bara under skalet – samtidigt som man förlänger bottenplattan så att axelavståndet ökar från 2,54 m till 2,65 m vilket främst ska komma baksätespassagerarna till fromma. Bensinmotorn på 100 hk kommer vara trimmad för ekonomiska långfärder, medan en version med elmotor lämpar sig för stadstrafik och transporter inom länet.

Nästa modell som följer efter projekt C41 är E43 som är planerad att lanseras hösten 2021. Denna modell har hittills kallats för ”C5 III” även om Linda Jackson med fler antytt att modellen också ska kunna ses som en arvtagare till C6. Tråkigt nog väljer man (av projektkoden att döma) att behålla 4-dörrarsformatet, men man utlovar att bilen ska ha ”en ny filosofi” i sitt segment. Denna filosofi kan kanske få bokstäverna ”CX” i sitt modellnamn, vilket är en passande tankegång efter konceptbilen CXperience – som Linda Jackson lovar inte kommer utgöra en identisk förebild av den nya storcittran.

AutoMoto har valt att i sin illustration följa samma formspråk som konceptbilen CXperience, men frågan är hur pass mycket man väljer att behålla från grundkonstruktionen som utgörs av nya Peugeot 508 och kommande DS 9, och hur mycket man törs avvika från dess arkitektur? Eftersom Citroën knappast kan förvänta sig att sälja samma volymer av denna som under CX- och XM-modellernas glansdagar (vi talar här om 100 000-talet exemplar per år) lär nog en tredjedel vara mer realistiskt. Det betyder alltså att investeringen måste betala sig snabbt, och därför inte kan vara särskilt hög.

Den tredje nylanseringen av dignitet – här hoppar vi över projekt C43 som blir en 4-dörrarsversion av ”GS” för den kinesiska marknaden under 2022 – är ett nytt småbilsprogram som går under namnet C-Cube. Vad eder AoC-redaktör erfar handlar det om ett mångdimensionellt projekt med en grundkonstruktion som ska kunna anpassas för olika marknader runt om i världen. Vad som hittills är känt är att konceptet också går under namnet ”Smart Car” i Indien där det utvecklas tillsammans med ett av industrikoncernen Tata dotterbolag, och fått projektbeteckningarna SC21 för en 5-dörrars halvkombi som är kortare än 4,0 meter, en 4-dörrars sedan (SC22) samt en 5-dörrars suv (SC24). De två sistnämnda ska antingen också ligga under 4,0 meter för att passa den indiska skattelagstiftningen, alternativt ligga strax över gränsen.

Eftersom projekt SC är baserad på den moderna CMP-bottenplattan finns det möjlighet att modifiera axelavståndet så att både SC22 och SC24 kan användas till andra modeller i annan del av världen. Detta är också precis vad som ska ske, där suv-versionen ska ligga till grund för en helt ny kompakt skåpbil, sannolikt i samma storlek som den numera nedlagda Citroën Nemo – och som ska produceras i Sydamerika (projekt SC28).

På vilket sätt är dessa projekt intressanta för oss i Europa? Jo, därför att SC21 ska enligt uppgift komma i en europeisk version som blir fjärde generationen av Citroën C3 under 2023, om den inte rent av får namnet Citroën LN. Tidningen AutoMoto har med typisk fransk spetsfundighet kommit fram till att den el-drivna versionen kommer heta e-LN. Sannolikt kommer den europeiska versionen att ha en helt annan finish än den indiska, framför allt för att kunna ligga i ett betydligt högre prissegment.

Den som kan sin Citroën-historia vet att originalet Citroën LN var en Peugeot 104 Coupé (den hette så innan bokstaven Z lades till) som försågs med en modifierad 2 CV-motor och GS-växellåda och blev den första nylanseringen under familjen Peugeots regim. Hittills lyder de starkaste misstankarna om att man gör re-style på nya Opel Corsa.

Samtidigt ger upplägget utrymme för en eventuell plan B. Groupe PSA ska gå samman med Fiat-Chrysler-koncernen, och flera av modellprogrammen löper ökad risk att kannibalisera på varandras utbud. Citroën har i konstellationen med Peugeot och DS Automobiles redan en gång tidigare drabbats av det interna marketing-raseriet som höll på att kosta märket dess identitet (och som mödosamt byggts upp igen av Linda Jackson och hennes stab och medarbetare). Med verksamhet i ett lågprisland (där Citroën förvisso ska försöka nischa sig som mellanklass-tillverkare) finns det en risk/möjlighet att Groupe PSA vid något tillfälle bestämmer sig för en snabb omställning och förvandlar Citroën till PSA-Fiat-koncernens motsvarighet till Dacia. I det läget kan man börja importera bilarna från Nordafrika – eller till och med Indien.

Men innan vi får glädjen att se nästa generation av C3 – vare sig den heter LN eller inte – så kommer vi redan före sommaren 2020 få se en ansiktslyft version av den nuvarande generationen. AutoMoto har gjort en acceptabel laboration med Photoshop och gjort en realistisk spekulation av hur C3 kan komma att se ut härefter. Dock ska man ha i åtanke att Citroëns designbyrå gör sitt jobb grundligt, varför vi kan förvänta oss mer än en modifierad list med Y-vinkel i hörnen. Vi kan också förvänta oss att samma stilgrepp kommer att tas med C3 Aircross.

Avslutningsvis kan man ju konstatera att det kan vara värt att reflektera över huruvida det är smart att lämna inarbetade och naturliga modellbeteckningar som C3, C4 och C5 – inte minst med tanke på att ingen av de som förmodas bli kallade för LN, GS eller CX har några direkta beröringspunkter med förlagorna, mer än enstaka designelement. Allt talar om att de kommer ha egna brister och förtjänster – förhoppningsvis mindre av det första och mer av det senare. Citroën har sagt sig alltid vilja undvika att ”gå retro”. Varför då göra det med namn som inte betyder så mycket för dagens bilköpare?

I den kommande ”Allt om Citroëns historia -epoken Peugeot” tar jag upp det faktum att övergången från namn som Saxo, Xsara, Xantia och XM till C3, C4 och C5 innebar en besparing på hundratals miljoner francs varje år i att slippa arbeta in unika modellnamn på marknaden. Har Citroën verkligen råd att gå tillbaka till det kostsamma formatet?

Text: Peter H Svensson
Foto: Faksimil AutoMoto, Groupe PSA Communication