Självkörande konceptbilen ”Citroën 19_19” visar 2020-talets standardteknik

Efter 100 år som bilbyggare till miljontals bilisters glädje presenterar Citroën nu den självkörande konceptbilen ”19_19” med teknik som kan bli standard under nästa det nästa årtiondet. Är morgondagens citroënister hänvisade till att spel andrafiolen i framsätet nu?

Lagom inför Citroëns 100-årsfirande lanserar fabriken årets andra konceptbil: ”Citroën 19_19 Concept”. Tidigare i år presenterades den elektriska mopedbilen Ami One som var avsedd för stadstrafik i form av en orangefärgad kub med fyra små hjul och förhållandevis genomtänkt men minimalistisk förarplats. El-drift är vad som gäller även för den nya konceptbilen, fast här ligger fokus på att bilen är självgående, men med möjligheten för föraren att ändå ta kontrollen när så behövs eller önskas.

Syftet med bilen ifall den vore en riktig produkt är att användarna ska kunna fly stadslivet och färdas i bästa komfort ut genom landet. Det betyder att Citroëns designavdelning skapat en mobil kammare som ska påminna om ett vardagsrum. Man får därmed en känsla av att kabinen är möblerad. De två framsätena går i olika stil med en upprest förarstol som omsluter chaufförens sidor samt något som liknar en vilstol för passageraren med utrymme för ett par lättjefullt utsträckta ben och fötter. Givetvis är inte ens baksätet konventionellt utformat utan påminner mest om en myssoffa. Denna har därtill klätts med samma tyg som golvet och taket. För baksätespassagerarna finns även en bokhylla i form av en panel med urtag för två inte alltför tjocka bokvolymer (i framsätet finns motsvarande fack i mittkonsolen). Nackstödet i baksätet består av plastlinor, vilket är en historisk blinkning till André Lefèbvres aerodynamiska prototyp Coccinelle, där han lät göra stolsdynorna med samma teknik under 1950-talet. Lefèbvre tillverkade även sina egna trädgårdsmöbler på samma sätt.

För föraren finns det två valmöjligheter. Antingen köra bilen, vilket man gör som vanligt med en ratt och pedaler för gas och broms. Eller också trycker man bort ratten och njuter av t.ex. en film som projiceras på den nedre vindrutans insida medan bilen fortsätter färden av sig själv. Här finns funktioner som 360-graders kamera-vy, navigator med virtuellt referensverk, entertainment-system, etc. Bilen har även samma säkerhetssystem som andra konventionella och självkörande bilar har. Rattnavet är inte fixerat men består av en bildskärm som håller logotypen i konstant läge under rattutslag.
När det gäller struktur och formgivning blir första intrycket att Citroën 19_19 Concept ser ut som en fantasifull leksaksbil, och att utsidan ger ett rörigt intryck även om man dämpat det visuella genom att göra karossens plastiga yta svart med en blå gördel runt baksätet och över hjulen. Det är kanske just på denna punkt som bilen ligger mycket långt ifrån hur en massproducerad bil skulle se ut. Trots allt, alla system som finns i Citroën 19_19 Concept kan paketeras i en kaross med mer traditionella drag. Men Citroëns designavdelning har dock valt att gå i motsatt riktning, just för att exponera det tekniska innehållet i bilen så mycket som möjligt.

Valet av den svarta färgen är naturligt eftersom det maskerar övergången mellan karossens element och rutorna vilka nästan omärkligt smälter samman. Under ytan finns en skärm som signalerar t.ex. att dörrarna låsts upp samt hälsningsmeddelanden. Det blåa inslaget påminner om Bugatti Veyron som konceptbil, men i Citroëns fall vill man associera till den rekordsättande racerbilen Rosalie på 1930-talet. Det projektet drevs och finansierades av oljebolaget Yacco som dessutom beställde den specialbyggda karossen på egen bekostnad. Citroën hade nämligen redan kontrakt med ett annat oljebolag, och bilfabrikens ekonomi var redan hårt ansträngd varför det aldrig fanns något helhjärtat engagemang bakom dessa uthållighetslopp förrän under den dagen de registrerades.

Strålkastarna är integrerade i ett arrangemang som presenterar Citroëns logotyp i en konfiguration som demonstrerades på konceptbilen CXperience och utgör samtidigt en frontvinge som delar upp fartvinden mellan karossens överdel och ner mot drivlinan för kylning (förmodligen olagligt i EU för skydd av fotgängare). I bakänden har man motsvarande ordning för bakljusarrangemanget vilket vi kanske kommer kunna se i någon liknande form på en producerad Citroën.
Det är sålunda ett medvetet val av Citroëns formgivare att hjälpsystem såsom kamera och ”lidar” är synliga. Lidar är ett ljusbaserat system som fungerar som en radar och läser av vägen och omgivningen med laserstrålar och skapar en tredimensionell bild som systemet sedan manövrerar bilen genom (radarn använder radiovågor oh är inte lika exakt). Beroende på programvara kan systemet medvetet skilja på olika objekt, såsom en buske respektive fotgängare eller cyklist och förutse villkoren för en passage.

Även bilens drivlina är visuellt presenterad tack vare leksaksbilsdesignen. Placeringen av elmotorerna vid alla fyra hjulen är synliga utifrån, och man kan även via de låga sidofönstren på dörrarna se fjäderpaketet arbeta. Man använder sig av en vidareutveckling av den nya progressiva stötdämpningen med gummikuddar, som här kopplas samman med det optiska vägavläsande systemet som ska få karossen att anpassa sin lutning in i kurvorna (Citroën har jobbat med detta ända sedan slutet av 1950-talet). De ombordvarande ska uppleva att de inte har någon fysisk kontakt med vägbanan (vilket var något man faktiskt kritiserade DS 19 för när den kom ut på marknaden under 1955…).
Hjulen är friliggande från karossens volym, vilket är en återgång till den formgivning som präglade praktiskt taget alla personbilar när Citroën gjorde inträde i branschen som självständigt bilmärke 1919. Här är det för att åskådliggöra de höga men tunna komfortdäcken som tagits fram tillsammans med Goodyear. Citroën vill beskriva däcken som en ”filtrerande film” som stänger ute vägljudet. Däcken innehåller en porös massa som ska motverka ljudets spridning in i karossen via chassit. Citroënlogotypen på navkapslarna roterar inte med hjulen.

Det behövs ingen Sherlock Holmes för att räkna ut att batteripaketet är placerat i golvet. Detta gör att i praktiken kommer man sitta lika högt upp som i en suv enligt Citroën, vilket ger god runtomsikt och kommer få det att kännas som att man flyger i en helikopter strax ovanför vägbanan tack vare de extra tittfönstren nertill på dörrarna. Hur detta påverkar risken för åksjuka, i synnerhet efter bokläsning ombord, nämns inte. Men Citroën har ju specialglasögon som ska hjälpa till med att bota det problemet numera.

Med detta må vi fälla ett subjektivt omdöme av Citroëns senaste konceptbil. Min personliga åsikt är att Citroën varit ett av de mest spännande märkena när det gäller s.k. ”show cars”, och det är flera gånger man önskat serieproduktion av dem, såsom Activa-prototyperna i slutet av 1980-talet och i synnerhet den nu 10 år gamla Revolte. 19_19 känns inte som en drömbil, och lär lyckligtvis bara förbli en konceptbil i denna form. Två element i designen känns helt acceptabla, och det är vindrutan samt bakrutan, vilka jag gladeligen ser i en ”konventionellt” ritad mellanklasscittra, gärna som en praktisk – och komfortabel, tack!!! – arvtagare till den spektakulärt läckra DS5. Som visionsbärare är 19_19 intressant och gör kanske stor nytta som presentatör av utrustning som man designmässigt knappt skilja från en extern hårddisk eller bakmaskin längre…

Text: Peter H Svensson
Bilder: Citroën Communication

Annons